Historiska återblickar.
1930 – Lärjeheds anslutning till Göteborgs stad
Stadsdelen Angered tillhörde tidigare Älvsborgs län, men redan 1925 hade de styrande i Göteborgs stad börjat kasta blickar mot Angered och begärde av ”Kungliga Majestätet” att områdena Lärje Hed. Bläsebo. Eriksberg och delar av Rösered skulle tillhöra Västra Götalands län.
Efter beslut av ”Kungliga Majestätet” den 1 januari 1930 blev det klart att områdena Lärje Hed och delar av Lärjeholmen som ligger söder om Lärjeån skulle tillhöra Göteborgs stad. Som ersättning för hela området fick Angereds kommun 17 000 Kr. Bara 13 personer bodde då inom detta område. 1941
Planläggning av Lärjehed koloniområde.
Att Lärjehed blev ett koloniområde kan man tacka drätselkontorets dåvarande ingenjör Johan Fredrik Stenberg för. Han var den drivande kraften som tillsammans med huvudstyrelsen för Göteborgs Koloniträdgårdar började planlägga koloniområdet. Som entreprenör för vägar, vatten och avlopp anlitades en person vid namnet Johan Johansson, även kallad Gårda Johan.
1942 – De första lotterna och det första protokollförda medlemsmötet.
Redan 1942 kunde de fyra första kolonimedlemmarna börja bygga sina stugor, eller byschor som det kallades och var lika små som nutidens friggebodar. (Bysch har också betydelsen trångt och stökigt) Detta sågs som en första lösning tills man kunde börja det ”stora huset”, nuvarande kolonistuga. Andra världskriget pågick som värst och det var svårt att skaffa virke och annat nödvändigt som behövdes till det ”stora huset”. Då inga träd ännu fanns på området var man också I behov a skydd för sol, vind och regn. Dessa byschor, många väldigt anskrämliga, spreds ut över hela området. Det såg naturligtvis inte vackert ut och tidningarna skrev att området såg ut som ett Zigenarläger. Den 9 juli 1942 skrev Göteborgs Morgonpost negativt om Lärje men då hade lott 108 börjat bygga det ”stora huset” och man började hur området med tiden skulle byta karaktär. Det första protokollförda mötet hölls den 16 augusti 1942 och vid val av styrelse yttrade ingenjör Stenberg följande: ”det bästa är att välja en ordförande särskilt och se till att det blir drivande krafter som vill gå in för saken ordentligt, så att det blir en mönsterförening från början”. En interimsstyrelse valdes fram till årsmötet och den bestod av 5 ledamöter. Föreståndaren skulle vara självskriven ledamot. Mötet beslutade också att en koloniförening skulle bildas. Även ett lån på 30 000 Kr var taget och återbetalas på 15 år.
Valda delar ur styrelsemöten 1943-1970 18/7-44. Ingenjör Stenberg är med vid mötet och han tror fullt och fast på att Lärje Hed kan bli en mönsterkoloni trots svårigheterna för nybildade kolonister under rådande krigstid.
Mötet meddelar att trädgårdsmästaren Thunberg som har sin trädgård öster om området kan ge kolonisterna många värdefulla tips om trädgårdsodling.
12/1-44. Föreståndaren rapporterar att det kommit klagomål från Angereds byggnadsnämnd att det är missprydande med alla dessa byschor som står utplacerade över koloniområdet. Det talas allmänt om att kolonisterna skall åläggas att riva samtliga byschor eller forsla bort dem.
Årsmöte 6/2-44. Överstyrelsen vädjar till styrelsen i Lärje Hed att den skall se till att det blir bättre ordning på tomterna. Men detta stöter genast på protester från flera talare som menar att de kolonister som är färdiga med sina stugor och tomter lätt glömt bort hur de själva haft det i början. En medlem föreslår, med adress till överstyrelsen att lugna sig med kritiken tills det blir bättre tider för kolonisterna.
15/3-44. Rapport om priser för leverans av färdiga stugor har nu framkommit. Den stora på 35 kwm kostar 2.900 kr och den mindre på 30 kwm 2. 700 kr. Alla måste sälja sina byschor så fort de fått taket färdigt på det ”stora huset”. Enligt bestämmelserna skall de byggas på plintar 5 cm över mark utan källare.
(Senare visade det sig att de flesta ändå bygger sina stugor med källare eftersom man där kan inrymma egen torrtoalett.)
15/7-45. 70 st lotter är nu uthyrda. Stora föreningen skall ordna med 40 års fest och så många som möjligt skall försöka vara med. Priset är 8 kr per person.
27/9-64. Nu anser flera styrelsemedlemmar att man skall ha en samlingslokal som ju de flesta kolonier har. Rapporteras att man fått svar på ett anbud om en lokal som skall rivas i Puttetorp.
8/12-64. Samlingslokalen har inköpts och betalas av Damklubben.
10/6-64. Området har anslutits till kommunalt vattentät till en kostnad av 10.00 kr. LÄRJE HEDS DAMKLUBB.
Efter att damklubben bildats fick föreningen en mer utåtriktad och aktiv verksamhet. Damklubben ordnade ofta bussresor till olika platser i landet men även till Norge och Danmark. Många trevliga och glada minnen finns från dessa resor. På bussarna hade man gasol och kokmöjligheter och under en resa till Norge t.ex. kunde man koka potatis som var färdiga när man kom till Bullaren där man brukade rasta vid en rastplats med vacker utsikt. Man var således alltid mätt när man kom tillbaka till Lärjehed igen. Den 25/2-60 bildades Damklubben en festkommitté som ordnade olika aktiviteter där överskottet inbringade många sköna och välbehövliga kronor till föreningens verksamhet.
Midsommarfestligheterna blev till en tradition med majstång och därefter dans runt stången. På eftermiddagen kom Frälsningsarmén och spelade och sjöng, på kvällen var det dans till levande musik. Denna tradition lever fortfarande kvar och firas på samma sätt varje midsommarafton ute i det vackra och mest vårdade Fritids-koloniområde i Göteborgs kommun. Det kan de flesta koloniägare, nöjda besökare och gäster intyga.
Text: Gunnel Lagnevall Källa: Lärjehed 40-år av Bengt Lampa.